En pärla

Wow, vilken pärla en person visade sig vara idag. Jag har i och för sig full förståelse över att det blev som det blev idag på mötet men att någon skulle ställa sig vid min sida på det där viset hade jag inte väntat mig. Jag är mest van att folk hellre ser mig piskas till döds än att få sina snövitshänder smutsiga. Jag älskar eldiga människor med stort hjärta!!
Mötet slutade sedan med kramar och alla var nöjda och glada. Så ska det vara! Jag har även blivit utnämd till gruppens teamworker eftersom jag tycker alla ska äta (av mina bakverk förståss) och vara glada, men jag spenderar nog lika mycket tid med att skälla som att baka. That´s me liksom. Jag har hett temperament eftersom jag står för vad jag tycker och inte blundar för orättvisor men jag släpper det direkt och blir lika snabbt nöjd igen. Många tycker jag är charmig har jag fått veta, medan vissa har uttryckt att de skäms över mig. Ja man kan ju inte göra alla nöjda.


Imorgon är det middag. Hur jag ska våga sitta på BMC med papiljotter i skallen hela dagen är något man kan fundera över. Jag kanske borde fundera över andra alternativ för mitt hår såvida jag inte ska ta chansen till fullständig förnedring. Det skulle ju vara rätt roligt att se folks reaktioner. Mariam tyckte helt klart att jag skulle komma i papiljotter. Måste nog sova på saken.


Måste bara påpeka att artiklarna jag läser denna kurs verkligen får magen att vända sig i ångest. Tänk vilken panik man skulle få av att bli fastspänd i en stol och tvungen att inhalera parasiter (eller annat skit). Sedan se sin hud falla av och få ödem i hjärtat och drabbas av våldsamma smärtor. Jag tror fan det gäller lika mycket för djur som för människor. Snarare drabbas väl djur av ännu mer panik eftersom de säkerligen har starkare instinkter än vi har, även om de saknar uppfattning av vad som är rätt och vad som är fel.

"du är så liten så man knappt vet vad man ska älska längre"

Kära kära Sandra. Du är ju så fin!!

Jag kämpar kämpar kämpar mot mina sinnessjuka gener för att inte bli just det - sinnessjuk! För nu är det bara en tidsfråga. Just nu verkar inte den tanken så jobbig, tänk att ligga i en säng och dreggla och äta en massa tabletter. Det verkar lungt som ett bättre liv än det liv jag har just nu. Nästa person som säger att han eller hon har det jobbigt ska jag fan köra upp ett järnrör i arslet på!! Fast jag älskar er ändå såklart!

Vart fan har allt tagit vägen och vad händer egentligen?

Nu börjar jag bli lite stressad på allvar. Vad händer egentligen?
Varför känns det som all min fritid går åt till att plocka smutsiga kläder från golvet, diska, betala räkningar och svära över saker jag inte hunnit fixa?
Varför har det blivit stopp under badkaret?
Varför stoppar jag inte ner handen i snusket och undersöker vad som ligger bakom stoppet under badkaret?
Vad har min rakhyvel tagit vägen?
Varför blir jag bara hårigare?
Varför köper jag inte en ny rakhyvel?
Är det rakhyveln som ligger under badkraret och bär ansvaret för stoppet?
Varför köpte jag sånt halt diskmedel?
Varför tappar jag alla glas medan jag diskar?
Varför är mina händer så torra?
Var är alla mina handkrämer?
Varför köper jag inte en ny handkräm?
Och sist av allt, vart fan är mina pengar jag drömde om att jag hade härom natten??

RSS 2.0