Jojo

Ja det är ett hårt liv för en pimp.

Jag var och simmade idag på Nautilus. Så avslappnande. Passade på att sola solarium också trots att jag vet vad det gör med hudcellerna. I just don't care! Jag betalade till och med extra för solkanon. Där hörrni gott folk. Det var mindre smart. Jag ser ut som en kräfta och det kliar i plytet. Jag vet inte varför. Det känns som jag missat nåt. Varför klias det? För helvete! Jävla solkanon!


Jag och Sandra var hemma hos a-s igår och snackade och spelade spel. Innan dess var jag på bio med mor och sen gick vi ut och käkade sushi. Mamma skjutsade mig sedan motvilligt till Gränby. Mamma hatar Gränby! Mamma är RÄDD för Gränby. Mamma tror att Gränby är en förort till helvetet. Jag tror delvis hon har rätt. Hon kastade mig ur bilen, låste alla dörrar och vägrade åka iväg förrän jag kommit in genom porten till a-s. Sen satte hon gasen i botten och var borta på 2 sekunder. Det är mamma det. Min fina lilla pryda mamma i sin fina lilla röda bil på smågatorna till helvetets förort. Det är en syn för ögat. Och en kärleksfull uppoffring.


Jag har kommit underfund med att jag är en riktigt strategisk person. Jag kan inte bli spöad i Risk. Det går inte. Jag har upptäckt att det tar flera personer för att knäcka mig. Men jag håller motstånd. Ifall man kan ha flera liv var jag definitivt någon slags general eller amiral i mitt förra liv. En riktig krutdunk. En man med stålballar! Jag kan se det framför mig. Med hatten på sniskan och bar överkropp. Oj nej det var en annan fantasi!!


Jag kom hem någon gång efter kl 07 i morse. Trött och jävlig med håret på ända. När jag la mig i sängen slogs jag av en tanke. Eller kanske snarare en känsla. Jag är verkligen inte ensam. Jag är inte bortglömd. De senaste månaderna har jag fruktat avgrunden som växer under mina fötter. Som hotar att sluka mig. Jag har varit så rädd för att falla. Att inte kunna resa mig upp. Eller att ärras för mycket av allt som hänt mig den senaste tiden. Men jag inser att det finns folk som kommer ta emot mig den dag jag faller. Människor som bryr sig, som tycker om mig, som älskar mig. De kommer dämpa mitt fall och hjälpa mig att resa mig upp. Borsta bort smutsen från mina kläder. Linda om mina sår och smeka min kind. Säga några vänliga och tröstande ord och få allt att kännas bra igen. De finns där ute. Jag har hittat dem. Det gör mig så glad.