Indonesiskt bröllop
I lördags blev jag inbjuden till bröllop. Indoneserna satsar stenhårt på sina bröllop så det var oerhört fascinerande att vara där. Bröllop här varar i tre dagar och jag fick komma med den tredje dagen. Första dagen är ceremonin, andra för närmsta släktingar och tredje dagen är den stora festen där alla vänner får närvara. Min ”Ibu” som jag bor hos presenterade mig som sin ”svenska dotter” hela kvällen för hundratals människor, och det blev en massa indonesiska hälsningar och lovord. Det serverades fantastisk indonesisk mat och de hade stora isarrangemang med frukt och små dessertdelikatesser. Eftersom jag var enda utlänningen där (en av få utlänningar över huvudtaget i Bogor) så blev jag som vanligt lite av en nyhet. Jag märkte snabbt att jag blev fokus för mycket filmande och kamerablixtar och blev till och med uppschasad på podiet där brudparet satt och fotograferad tillsammans med dem inför hundratals människor! Det verkade roa brudgummen en del, men bruden verkade mindre road av att jag stal uppmärksamhet.
Jag måste bara klargöra en sak! Folk skriver till mig och gnäller om hur de avundas mig för värmen här nere eftersom det tydligen är skitväder i Sverige, men en gång för alla, DET SUGER! Det går inte ens att vara ute i solen vissa dagar. Det är inte varmt, det är olidligt! Jag satte mig i solen ett litet tag i söndags bara för att jävlas med kroppen så att säga, efter 15 minuter var jag tvungen att uppsöka skugga och sätta mig ner för jag blev yr och illamående. Kläderna satt klistrade på kroppen och jag fick svårt att andas. Det är inte värme vi talar om här, vet inte ens vad jag ska jämföra det med. Jag förstår verkligen vad min handledare menade när han sa att han hellre var i Afrika än i Indonesien för Afrikas hetta är behagligare än Indonesiens för den är bara otäck. Å andra sidan kan jag inte påstå att jag avundas er för Sveriges väder heller, hehehhhheeeee!!
Eftersom det var för hett för att vistas utomhus i söndags satte jag mig vid den lilla gården vid huset för att läsa men fick besök av killarna på övervåningen så satt istället och fikade med dem och pratade om allt mellan himmel och jord (indoneser är oerhört sociala och nyfikna och skulle kunna prata non stop 24 timmar om dygnet ifall de hade möjlighet). Jag fick låna filmer att titta på under kvällarna och även en inbjudan att hänga med dem lite oftare ifall jag ville och kände mig ensam. De är 8 stycken killar som bor på övervåningen och de är allihopa från Sumatra. Jag fick även veta att jag har fått det enda rummet i huset med AC, mohaha! De andra får uthärda hettan utan chans till lindring. Så jag ska egentligen inte klaga.
Min ”Ibu” däremot har börjat klaga, för hon tycker att jag äter alldeles för lite (vilket är sant, man har ingen matlust i den här värmen) så som kompensation knackar hon hela tiden på mitt rum med händerna fulla av burkar med indonesiska sötsaker så jag ska bli rund och fin. Och indonesiska sötsaker – vooy! De är sötare är det sötaste man kan föreställa sig och fullständigt beroendeframkallande. Nu har jag till och med börjat hoppa måltider helt och äter nästan enbart sötsaker. Hon har gett mig vaniljkakor, kokoskakor, choklad- och mandelkakor, smördegsknyten med papayafrukt och russin, runda pannkakor med bananfyllning, friterade knyten med cassava (klar favorit), smördegsknyten med banan och choklad och en massa mer. Hon skämmer VERKLIGEN bort mig, men snart kommer jag bli fet!!
Jag måste bara klargöra en sak! Folk skriver till mig och gnäller om hur de avundas mig för värmen här nere eftersom det tydligen är skitväder i Sverige, men en gång för alla, DET SUGER! Det går inte ens att vara ute i solen vissa dagar. Det är inte varmt, det är olidligt! Jag satte mig i solen ett litet tag i söndags bara för att jävlas med kroppen så att säga, efter 15 minuter var jag tvungen att uppsöka skugga och sätta mig ner för jag blev yr och illamående. Kläderna satt klistrade på kroppen och jag fick svårt att andas. Det är inte värme vi talar om här, vet inte ens vad jag ska jämföra det med. Jag förstår verkligen vad min handledare menade när han sa att han hellre var i Afrika än i Indonesien för Afrikas hetta är behagligare än Indonesiens för den är bara otäck. Å andra sidan kan jag inte påstå att jag avundas er för Sveriges väder heller, hehehhhheeeee!!
Eftersom det var för hett för att vistas utomhus i söndags satte jag mig vid den lilla gården vid huset för att läsa men fick besök av killarna på övervåningen så satt istället och fikade med dem och pratade om allt mellan himmel och jord (indoneser är oerhört sociala och nyfikna och skulle kunna prata non stop 24 timmar om dygnet ifall de hade möjlighet). Jag fick låna filmer att titta på under kvällarna och även en inbjudan att hänga med dem lite oftare ifall jag ville och kände mig ensam. De är 8 stycken killar som bor på övervåningen och de är allihopa från Sumatra. Jag fick även veta att jag har fått det enda rummet i huset med AC, mohaha! De andra får uthärda hettan utan chans till lindring. Så jag ska egentligen inte klaga.
Min ”Ibu” däremot har börjat klaga, för hon tycker att jag äter alldeles för lite (vilket är sant, man har ingen matlust i den här värmen) så som kompensation knackar hon hela tiden på mitt rum med händerna fulla av burkar med indonesiska sötsaker så jag ska bli rund och fin. Och indonesiska sötsaker – vooy! De är sötare är det sötaste man kan föreställa sig och fullständigt beroendeframkallande. Nu har jag till och med börjat hoppa måltider helt och äter nästan enbart sötsaker. Hon har gett mig vaniljkakor, kokoskakor, choklad- och mandelkakor, smördegsknyten med papayafrukt och russin, runda pannkakor med bananfyllning, friterade knyten med cassava (klar favorit), smördegsknyten med banan och choklad och en massa mer. Hon skämmer VERKLIGEN bort mig, men snart kommer jag bli fet!!
Kommentarer
Trackback
