Jojo

Jag ÄLSKAR korkade människor! Visst kan de vara jobbiga, men oftast så oerhört roande. Läste en artikel i aftonbladet om olika klagomål som resebyråerna får in från underliga resenärer:

1. ”Stranden var för sandig.”

 

2. ”Sola topless på stranden borde förbjudas. Vår semester blev förstörd eftersom min man tillbringade hela dagarna med att glo på andra kvinnor.”

 

3. ”Vi köpte Ray Ban-solglasögon för fem euro av en gatuförsäljare, men de visade sig vara oäkta.”

4. ”Ingen hade sagt att det finns fiskar i havet. Barnen blev förbluffade.”

5. ”Min pojkvän och jag bokade ett rum med två sängar men blev placerade i ett rum med dubbelsäng. Vi håller nu er ansvariga för att jag är gravid. Detta hade aldrig hänt om vi fått det rum vi bokat.”

6. ”Jag jämförde storleken på vår enrumslägenhet med våra vänners trerumslägenhet och fann att vår var märkbart mindre.”

7. ”Sanden på broschyrbilderna var inte alls som i verkligheten. I er broschyr är sanden gul, men den var i själva verket vit.”

8. ”Vi var tvungna att köa utomhus utan luftkonditionering.”

9. ”De lokala butiksägarna är lata som håller stängt på eftermiddagen. Jag behöver ofta köpa saker under siestan – den borde förbjudas.”

10. ”Det tog oss nio timmar att flyga hem från Jamaica till England men för amerikanarna tog det bara fyra.”

 

 

Nästan lite skrämmande va??

... förra året grillade vi på höghustaket i flogsta, för det var så varmt och skönt och vi blev förälskade i vårluften. Hazha och jag satt långt in på natten och filosoferade och kom fram till så vansinnigt smarta idéer att vi utnämnde oss själva till allsmäktiga allvetare.

I år har vi grillat åter i flogsta, men inte på taket denna gång, det blev utanför mig istället. Men vädret var lika skönt, sällskapet lika trevligt och kvällen lika lyckad. Dock var vi alla för trötta för att sitta och filosofera hela natten. Det blir en tidig kväll för oss alla. Jag hade ju faktiskt elevmöte eller vad man ska kalla det med Sandra på BMC idag och sånt tar på energin. Inte för att jag pratade särskilt mycket eller tänkte särskilt mycket. Det blev bara lite mycket ändå. Och sen tog vi en lång vårpromenad och åt glass efteråt. Så underbart!!

Det ser ut som Indonesienresan blir av nu. Och ganska snart till och med. Jag hade nästan börjat ge upp projektet men nu bär det nog snart av. Ska bara lämna in passet imorgon och vänta på att visumhysterin lagt sig.

Jag fick tillbaka på skatten också. Denna dag har varit FÖR bra för att vara sann. Antingen vaknar jag snart eller så kommer morgondagen vara riktigt jävlig för att kompensera att vågskålen står och lutar på tursidan. Jag tog tillfället i akt att ringa mamma och april-lura henne att jag var tvungen att betala tillbaka 11000 kr och behövde låna pengar.  Jag tyckte jag var både smart och rolig men mamma fattade inte skämtet och började tokgråta. Det var ju inte så lyckat. Det visade sig att hennes bil inte klarade besiktningen och hon hade ingen lust att både försöka betala för reparationer på bilen plus låna ut 11000 till sin ekonomiskt efterblivna dotter. Jag köpte en extra present till hennes påskägg efter det eftersom jag skämdes så mycket över mitt misslyckade skämt.

Nej nu ska jag ta mig ett bad för jag luktar grillkol. Men så SKA man lukta efter en perfekt förstaaprilgrillkväll!

Ännu en tisdag. Ännu mer snö. Ännu mer plugg. 7,5 timmar till CNS. Jag tror det krävs en rolig historia idag.


Det var en gång en zebra som hade levt hela sitt liv i en djurpark. Nu hade hon blivit gammal, så djurskötaren bestämde att hon skulle få tillbringa sina sista år lycklig och välmående på en bondgård. Zebran blev väldigt glad. Nu kunde hon röra sig fritt på ett jättestort område med grönt gräs och träd tillsammans med en massa underliga djur.
Hon fick syn på en stor, tjock, brun, konstig sak och sprang fram till den med andan i halsen.
- Hej, jag är en zebra! Vad är du för något?
- Jag är en ko.
- Jaha, jag förstår. Och vad gör du då?
- Jag gör mjölk åt bonden.
- Coolt.
Sedan fick zebran syn på en vit liten sak och sprang fram till den.
- Hej, jag är en zebra. Vad är du för något?
- Jag är en höna.
- Jaså, jaha. Och vad gör du?
- Jag gör ägg åt bonden.
- Aha, fint. Vi ses hördu.
Sedan fick zebran syn på ett väldigt stiligt djur som liknade henne själv nästan på pricken, fast utan ränder. Hon sprang fram till det och sa:
- Hej, jag är en zebra. Vad är du för något?
- Jag är en avelshingst, sa hingsten.
- Häftigt, sa zebran. Och vad gör du?
- Ta av dig din snygga pyjamas, älskling, så ska jag visa dig.

Vart tog den här dagen vägen? Hjälp vad snabbt allt går nu för tiden, eller som min mormor skulle säga; tiden bara spriiiinger iväääg!!!

Jag tror min hjärna drabbats av tillfällig kortslutning. I 2,5 års tid har alla varit så lugna medan jag konstant varit panikslagen och haft ångest och bråkat och tjafsat och varit brymänniska nummer ett. Nu börjar alla runt omkring mig panika och stressa och bli brymänniskor och jag... ja... jag bara är! För en gångs skull bryr jag mig inte om framtiden. Eller ens nuet. Jag orkar inte ens bry mig att göra klart saker som borde lämnas in eller kontakta någon om något som ska föreställa viktigt. Jag har börjat lära mig att även om det går åt helvete så tycks det mesta lösa sig ändå till slut. Så jag tänker fortsätta vara lugn och obrydd och låta saker flyta på, i min takt för en gångs skull. Konstigt att jag tycks drabbas av konstant huvudvärk nu när jag SLUTAT stressa och hetsa, borde det inte vara tvärtom (eller lurar jag bara mig själv med att jag är lugn när jag egentligen är mer panikslagen än ever?)??

Jag höll en kort redovisning idag på BMC med den värsta svengelskan jag klämt ur mig sedan mellanstadiet. Men det lär inte ha gått så illa eftersom jag fick en trevlig belöning. Hur kan det vara så svårt att prata ett språk som egentligen är så enkelt? Maaajby ijjm a little retaarded!!

Jag har förresten köpt rosor till mig själv, ett litet tack till mina båda hjärnhalvor som orkat samarbeta utan några större kortslutningar under snart 3 tunga år. Jag kan inte ens fatta att det bara är 2,5 månad kvar tills examen. Fast jag lär ju inte vara klar förrän i höst i den takt jag lunkar i nu. Men vet ni, det gör ingenting för jag tror jag är rätt nöjd ändå!

Å herregud, jag är så jävla dum. Hur tänkte jag där liksom? Nu är det panik på hög nivå, varför varför varför?? Varför var jag tvungen att få hjärnsläpp. Det är en av anledningarna till att man INTE ska sitta hemma och falla för frestelsen!!

... är så tråkiga! Säg NÅGOT som är bra med en måndag!? Det är början på veckan, dvs man ska både ha ångest över veckan som kommer och veckan som varit. Dessutom är det 4 dagar tills helgen börjar. Då räknar jag givetvis med att jag vaknar kl 12 på måndagen och börjar festa kl 12 på fredagen. Men det kommer ju knappast hända! Tanten i mig har börjat väcka mig kl 9 på morgnarna och moralkärringen i mig tvingar mig att gå upp och inte somna om. Ångesten tvingar mig att försöka plugga och husmodern i mig tvingar mig att städa. Tänk om jag inte hade alla dessa rediga kvinnor i mig som håller mig igång hela veckan!

Igår var det vår! Det var så skönt att jag promenerade halvvägs till stan från Norby. Eller ja det är väl lite av en överdrift kanske men 20 minuters sol och fågelkvitter fick jag uppleva. Sedan fick jag huvudvärk och tog bussen hem. Väl hemma blödde jag näsblod och upptäckte två nya blåsor på fötterna. Allt är som sagt som det ska vara!

Helgen var bland de bästa jag haft på länge! Jag minns inte när jag hade så roligt senast! Sushi, hårklippning, vinprovning, melodifestivalen (jag gissade på rätt låtar i ordningen 1-3 men jag vann inte vinstpotten för jag gissade i fel ordning, grrr), utgång, söndagsfika och vårpromenad. Det var nästan som förr i tiden och jag får en liten tår i ögat.

Wow, vilken pärla en person visade sig vara idag. Jag har i och för sig full förståelse över att det blev som det blev idag på mötet men att någon skulle ställa sig vid min sida på det där viset hade jag inte väntat mig. Jag är mest van att folk hellre ser mig piskas till döds än att få sina snövitshänder smutsiga. Jag älskar eldiga människor med stort hjärta!!
Mötet slutade sedan med kramar och alla var nöjda och glada. Så ska det vara! Jag har även blivit utnämd till gruppens teamworker eftersom jag tycker alla ska äta (av mina bakverk förståss) och vara glada, men jag spenderar nog lika mycket tid med att skälla som att baka. That´s me liksom. Jag har hett temperament eftersom jag står för vad jag tycker och inte blundar för orättvisor men jag släpper det direkt och blir lika snabbt nöjd igen. Många tycker jag är charmig har jag fått veta, medan vissa har uttryckt att de skäms över mig. Ja man kan ju inte göra alla nöjda.


Imorgon är det middag. Hur jag ska våga sitta på BMC med papiljotter i skallen hela dagen är något man kan fundera över. Jag kanske borde fundera över andra alternativ för mitt hår såvida jag inte ska ta chansen till fullständig förnedring. Det skulle ju vara rätt roligt att se folks reaktioner. Mariam tyckte helt klart att jag skulle komma i papiljotter. Måste nog sova på saken.


Måste bara påpeka att artiklarna jag läser denna kurs verkligen får magen att vända sig i ångest. Tänk vilken panik man skulle få av att bli fastspänd i en stol och tvungen att inhalera parasiter (eller annat skit). Sedan se sin hud falla av och få ödem i hjärtat och drabbas av våldsamma smärtor. Jag tror fan det gäller lika mycket för djur som för människor. Snarare drabbas väl djur av ännu mer panik eftersom de säkerligen har starkare instinkter än vi har, även om de saknar uppfattning av vad som är rätt och vad som är fel.

Kära kära Sandra. Du är ju så fin!!

Jag kämpar kämpar kämpar mot mina sinnessjuka gener för att inte bli just det - sinnessjuk! För nu är det bara en tidsfråga. Just nu verkar inte den tanken så jobbig, tänk att ligga i en säng och dreggla och äta en massa tabletter. Det verkar lungt som ett bättre liv än det liv jag har just nu. Nästa person som säger att han eller hon har det jobbigt ska jag fan köra upp ett järnrör i arslet på!! Fast jag älskar er ändå såklart!

Nu börjar jag bli lite stressad på allvar. Vad händer egentligen?
Varför känns det som all min fritid går åt till att plocka smutsiga kläder från golvet, diska, betala räkningar och svära över saker jag inte hunnit fixa?
Varför har det blivit stopp under badkaret?
Varför stoppar jag inte ner handen i snusket och undersöker vad som ligger bakom stoppet under badkaret?
Vad har min rakhyvel tagit vägen?
Varför blir jag bara hårigare?
Varför köper jag inte en ny rakhyvel?
Är det rakhyveln som ligger under badkraret och bär ansvaret för stoppet?
Varför köpte jag sånt halt diskmedel?
Varför tappar jag alla glas medan jag diskar?
Varför är mina händer så torra?
Var är alla mina handkrämer?
Varför köper jag inte en ny handkräm?
Och sist av allt, vart fan är mina pengar jag drömde om att jag hade härom natten??

Jag läste en så rolig insändare i en studenttidning häromdagen att jag känner mig tvungen att delge denna extremt pinsamma men roliga historia:

"Jag var ganska ny på jobbet och skulle skicka ut ett tackmejl efter en viktig talares medverkan på en kongress. Mottagaren kom från Tyskland och hade det speciella efternamnet Niggelmann, men när jag skrev hans namn slarvade jag och inledde mejlet 'Dear Mr Niggerman'. När jag kom på mitt misstag fick jag hjärtklappning och läste mejlet flera gånger för att försöka intala mig själv att jag hade läst fel. Tyvärr var skadan skedd och jag skämdes något otroligt. Mr Niggelmann påpekade aldrig min felstavning." /Kristin

Så det är fler här i världen som lyckas göra bort sig. Men det är ju nödvändigt, det är ju just såna händelser som gör livet och som man kan se tillbaka på och skratta åt sen. Fast ibland kan det ju ta några år innan man inser att det inte längre är pinsamt utan bara roligt. Jag har dessvärre inte lyckats få alla mina pinsamma ögonblick att bli roliga än...

Jag känner att jag börjar få någon slags kris nu. Jag har upptäckt att jag är ganska misslyckad som kvinna. Jag börjar undra ifall jag egentligen är en man, fångad i en kvinnas kropp. Varför är inte jag också en överdrivet känslosam konstant gråtande och överanalyserande kvinna som kan delta i alla djupa diskussioner om förhållanden, känslor, andras brist på känslor och förståelse? Som sitter och kramar andra neurotiska kvinnor medan jag själv hänger snaran om min hals för att min pojkvän bara ringde mig 9 gånger under dagen istället för 10 gånger som han lovade. Eller varför tillhör jag inte den andra gruppen av barnafödande urkvinnor som kan laga mat och föda barn samtidigt som de demonstrerar blöjbytning och undervisar i barnuppfostran? Varför kan inte jag vara en av de kvinnor som står bakom min man och stöttar honom för att hans liv och lycka är det enda som betyder nåt och med största vördnad stryka hans skjortor och laga hans tofflor? Jag beklagade mig för morfar som påpekade att han var stolt över min attityd och brist på kvinnlig svaghet (hmm). HAH! För första gången börjar jag nästan förstå varför så många är emot begreppet feminism, var är alla starka självständiga kvinnor? Jag börjar nästan önska att jag var man, eller att jag kan kuvas en aning mer och börja bli kvinna på riktigt så jag slipper känna mig som en handikappad idiot i andra kvinnors sällskap. Ja ja, jag vet att det finns några få där ute som resonerar som jag, men ge det lite tid, ni blir snart fulländade kvinnor ni med. Rätta er i ledet så får ni snart ta del av gemenskapen.

Exakt så. Du kunde inte ha sagt det bättre!! Men 2 av 3 är avklarade, utan att jag la ner något större engagemang och kärlek i arbetet. Sista kvar då. Men vad händer sen??


Sopporna jag suttit med nästintill varje dag sen nyår har inte gett något som helst resultat. Inte heller morötterna, broccolin och de andra fis-vänliga grönsaker jag tvingat i mig (bortsett pizza, kakor och choklad som slunkit ner då och då - givetvis under grupptryck hrm hrm...). Anna ska hit med sina hundar och låta dem jaga mig ett tag så får vi se om det kan tänkas ge något resultat. Anna kan sin grej, funderar på om hon ska få bli min träningscoach.  Inte  Anna Skipper alltså utan min Anna. Tur att jag aldrig åt den där hamburgaren på Orvar igår som jag hade längtat så efter. Undrar hur många hundar det hade krävts då för att jaga bort det fettet från min kropp!!


Apropå det!! Var på memira angående laseroperationen! Blev lite lugnad av att man skulle få smärtstillande efteråt, samma som vid förra operationen. Å andra sidan hjälpte ju inte de särskilt länge. Mindre lugnande var det att höra, att den varianten jag ska använda mig av, gjordes förut bara på ett öga i taget. Man slutade sen med det eftersom den tydligen är så smärtsam att de flesta patienter kom aldrig tillbaka för att operera det andra ögat. Så bättre att ta hela smärtan på en gång. Jag känner mig så kluven! Dessutom kan man tydligen inte öppna ögonen på ca 3 dagar för det gör för ont. Vem ska ta hand om mig under den tiden? Jag kommer säkert råka hälla i mig propplösningsmedel istället för soppa, ta c-vitamin istället för smärtstillande, bada i toan istället för i badkaret... men bra kvinna sköter sig själv, right? Får tejpa fast smärtstillande under tuttarna så jag vet vart jag har dem, hälla upp badvatten i badkaret i förväg och bada i samma vatten i tre dagar och skita i att äta helt enkelt! Japp, så får det bli!! Önska mig lycka till!

Jag har vänt på dygnet. Hur ska jag lösa det här till på måndag? Dessutom har den kända ångesten börjat smyga sig på igen. Satt med Labtest online arbetet som ska in nästa vecka. Timma ut och timma in utan att bli så mycket klokare. Jag tror jag valde fel test som vanligt. Varför ta nåt lätt när man kan göra det svårt för sig? Såklart!!

Imorgon blir det plugga av igen. Jag måste skärpa mig (något jag sagt till mig själv de senste 10 åren). Nu är det dags med listor och post it lappar och lite rutin! Banne mig!! Hmm... vem försöker jag lura egentligen...

Lika bra att lägga sig och invänta någon form av sjukdom. För de tycks drabba mig hela tiden. Herregud, kommer det här bli 2007 all over again? NEEEEEEEEEEEEEEJ!!!

Istället för att rada upp nya dumma löften verkar det som en bra idé att sammanfatta året som varit!

• avslutade det gamla skitåret 2007 med en trevlig fest och utgång därefter. Hoppade på fel nattbuss hem med Emily men vi tog oss tillbaka hem ändå på nåt sätt.


• eldade upp bevisen på att år 2007 var ett tragiskt, dåligt och hemskt hemskt hemskt år tillsammans med nära och kära!!


• blev kompis med Hazha och Sandra som jag har svårt att leva utan!!!!


• bröt kontakten med en person som hade betytt mycket för mig i 22 år

• sörjt att Emily bor så långt borta

• blivit lycklig för att Anna flyttat tillbaka

• såg  Miss Li, Lars Winnerbäck och Marcus Krunegård iklädd soppåse!!


• snodde Hazhas Sex and the city box som tillfällig terapi

• fick 2 syskon!!!


• klädde upp mig och såg Sex and the city filmen med Hazha, Sandra, Maria plus en massa killar (coola grabbar!!)


• blev bloggberoende


• ätit en massa sushi


• har bott med både Hazha och Sandra


• har sett grymt mycket bra filmer


• jobbade hårt hela sommaren


• förbannade vädret hela sommaren


• har insett hur det är att vara fattig - på riktigt!!


• simmat (nästan) varje söndag med mamma


• bodde i sandras stuga i 3 dagar: brände mig i solen, åkte båt, fiskade utan att få napp, testade att äta kött (BUUU), såg melodifestivalen, skrattade åt melodifestivalen, tittade på underligt kinesbygge, övervägde att gifta mig med Ann-Sofie.


• var på rolig födelsedagsfest med 80-tals tema


• hade blöt teqilakväll innan terminstart (vilket jag inte kommer göra om igen!)


• har varit ovanligt frisk


• har klätt ut mig till taliban

• har varit på obduktion


• känner mig älskad och uppskattad i stort sett varje dag tack vare min underbara lilla knasiga släkt och vänner (Sandra, Hazha och Högis speciellt).

 

Det blir nog inte så mycket att bränna i kitteln från 2008.

God fortsättning!!!

Då var det dags att checka av nyårslistan jag gjorde förra året. Vad lyckades jag alltså hålla år 2008?


Nyårslöften inför 2008

- utrota en djurart
Nej, men jag har hittat nya i mitt badrum!

- spränga en bil
Nej, men jag kvaddade mammas

- kidnappa en pedofil
Nja... nej det kan jag väl inte påstå att jag nånsin gjorde

- bli nåt som slutar på -ist, typ fascist, alkoholist, pacifist
Jag har väl lyckars bli det mesta på -ist under året som varit

- bli nåt som slutar på -are, typ knarkare, snarkare, starkare
Kvaddare på mammas bil?

- slå någon på käften
Jag vågade aldrig... men i fantasin har jag gjort det så många gånger i år att jag borde få livstidsstraff

- få en smäll på käften
Jag lyckades inte göra någon så arg i år... vilket jag antar är bra...

- hota myndighet
YES YES YES!!

- bråka med studentstaden
OOH YES YES YES!!!

- vara sjuk MINST 4 gånger
NO NO NO!!! TA I TRÄ!!!

- underkänna minst en tenta
Oh yes I did baby!!

- operera någon kroppsdel som irriterar mig
Nää jag had'int rååd

- ta bort eller sätta dit ny/gammal kroppsdel, typ en extra arm eller extrabröst på ryggen (fast vad jobbigt med dubbel bh... kan vara dum idé...)
Ja det VAR en dum idé

- få frispel på offentlig plats
Jaa vad vore jag utan lite pinsamma utspel?

- bli mer fåfäng
Jag tror nästan jag blivit mindre fåfäng? Eller? Någon som kan svara på det?

- gråta i onyktert tillstånd
Hahahaha, hahahaha, HAAAAAAAHAHAHAHAHA!!

- ha extrem otur, typ förlora i ett spel där man INTE KAN FÖRLORA!! 
Har inte spelat så mycket spel i år... HRMHRM PIK SANDRA!!!

Nu måste jag sätta mig ner och hitt ' pöö nya löften. Förslag uppskattas!!

En man stannar till vid en leksaksaffär för att köpa en födelsedagspresent till sin dotter. Han frågar expediten: 'Hur mycket kostar en av Barbiedockorna i skyltfönstret?' Expediten svarar: 'Vilken av dem menar du? Vi har:

Workout Barbie, 149 kr
Shopping Barbie, 149 kr
Beach Barbie, 149 kr
Disco Barbie, 149 kr
Ballerina Barbie, 149 kr
Astronaut Barbie, 149 kr
Skater Barbie, 149 kr
Frånskilda Barbie, 1995 kr.

Den förvånade fadern frågar: 'Varför kostar Frånskilda Barbie 1995 kr och de andra bara 149 kr?' Den lätt irriterade expediten himlar med ögonen, suckar och svarar: 'Herrn... I Frånskilda Barbie ingår även Kens bil, Kens hus, Kens båt, Kens möbler, Kens dator, en av Kens vänner och en söt liten nyckelring gjord av Kens testiklar.'

Jag förstår inte riktigt vitsen med redovisningar. Klart jag förstår vitsen med dem, men inte varför man måste ha dem. Jag hatar att stå inför folk och prata om något ointressant ämne som påtvingats mig. Jag hatar att få ointressanta frågor om mitt ointressanta ämne. Jag hatar alla blickar på mig när jag står där framme högröd i ansiktet och med skakande händer. Tydligen kan man inte bli bra på sitt jobb om man inte några gånger stått inför publik och redovisat något. Man kan inte vara kompetent om man inte kan behärska sin impuls att fly fly flyyy!!

För det är precis vad jag tänker göra kl 08.30 imorgon. JAG TÄNKER FLY!!!

Nu är det dags... igen!!

1. mormor på sjukhuset som ni vet, orkar inte säga mer om det...

2. ramlade i snöstormen på väg hem från sjukhuset och skadade knät. Inte det knä jag redan har ont i såklart utan ANDRA knät. Nu har jag två skadade knän!!

3. har fått mystiskt sår på huvudet. Måste ha slagit huvudet blodigt i sömnen av ångest

4. fick strömavbrott igår!! verkade spännande och mysigt i början tills lägenheten blev iskall och man inte kunde se nåt trots 15 tända ljus. Fick panik över tanken att jag skulle lyckas välta ett ljus så lägenheten skulle börja brinna. Paniken växte när jag insåg att frysen inte kunde funka utan el. Så kastade ut maten på balkongen i snön i hopp om att det skulle hålla det kallt tills elen kom igång. Fick sedan veta att så ska man absolut inte göra. Hur skulle jag kunna veta det?

5. Fick jobba över på praktiken eftersom jag inte kunde komma i tid då jag var tvungen att ta hand om ”oredan” efter elavbrottet dvs slänga mat som inte klarade balkongkylan och ta hand om alla apparater som fått frispel när de kom igång igen. Inte så farligt men jag fick ju mina nojjor att tv:n skulle explodera och spisen få liv och börja brinna. Därför måste jag givetvis kontrollera allt innan jag går. Blev misstrodd av min handledare på praktiken som dumförklarade mig för att jag inte visste hur man ska bete sig vid strömavbrott och för att jag inte visste hur länge en kylväska klarar av kylan en varm sommardag (vafan har det med saken att göra?!). Sedan hade hon tydligen svårt att tro att jag verkligen kunde ha drabbats av strömavbrottet tillsammans med 9000 andra hushåll när hon inte hade fått det. Hon bor ju liksom vara några mil från mig. Helt ologiskt!!

6. mamma ville uppmuntra mig genom att gå och shoppa efter praktiken. Vi valde ut en fin liten svart klänning. Den fastnade någonstans mellan bröst och axlar. Det krävdes våld att få av den eftersom den lyckades kila sig fast mellan väster boob och under höger axel. Jag tröstade mig med lite chips när jag kom hem. Helt rätt när inte klänningen passar!!

Jag är så oresonligt förbannad på Karolinska sjukhuset att mitt hjärna nästan går sönder! I torsdags hade jag mer ord än förstånd men nu är jag helt tom på ord. Jag har bara en växande vrede och frustration som jag inte kan få ord på. När man ser den man älskar ligga och gråta i 15 timmar och bli totalt ignorerad och behandlad som ett djur på ett av Sveriges bästa sjukhus börjar man undra vart samhället är på väg!

Mormor blev alltså dålig förra lördagen då hon ramlade i köket. Hon åkte in till akuten där det konstaterades att hon hade fått armen bruten och blev hemskickad. Hemma blev hon bara sämre och morfar hade svårt att ta hand om henne. I onsdags åkte hon till akuten igen där man hittade sprickor i höfterna som de missat tidigare. Hon blev åter igen hemskickad. Torsdag morgon kunde inte morfar få liv i mormor så han fick panik och ringde ambulans. Ambulanspersonalen fick inte heller liv i mormor och hon hamnade åter igen på akuten. Röntgen visade på vatten i skallen och det konstaterades att hon fått ett krampanfall. De skulle återkomma efter de fått svar på fler prover. Och väntade gjorde vi. Vi väntade och väntade. Timma ut och timma in. Mormor fick ingen mat och ingen omvårdnad. Mormor grät och ville ha cerat eller vaselin eftersom läpparna sprack och hon hade dessutom bitit sönder tungan under sitt krampanfall. Vi frågade sjuksköterskorna om de hade något och de svarade att det hade de inte eftersom detta var akuten. VA?!

Till slut fick hon lämna sitt lilla bås där på akuten eftersom det kom in viktigare fall. Det kom in alkisar och blodiga tonåringar som varit i slagsmål som satt och pillade på sina mobiler. Mormor hänvisades att ligga i korridoren där hon låg och grät eftersom hon hade ont och hennes läppar sprack och hon var hungrig och törstig och kissnödig. Efter att ha bett om hjälp att få kissa uppemot 10 gånger och blivit ignorerad tappade jag kontrollen totalt. Hon kunde ju inte gå och vi hade inte möjlighet att hjälpa henne själva. Jag började skrika på personalen och fråga om vi hade blivit osynliga för dem och hur de kunde bete sig så jävla illa. Hon fick ett bäcken som hon kunde kissa i medan hon låg i sängen och vi gick ut ett tag. När vi kom tillbaka 20 minuter senare hade de inte tagit bort detta och mormor hade ont i ryggen eftersom ingen tagit bort bäckenet hon låg på. Vi fick själva ta bort det och byta hennes blöja. Inget illa med det, klart man gör det för sin mormor, men på ett sjukhus? Vad får personalen betalt för? JAG VET ATT DET ÄR EN AKUTAVDELNING MED VAFAN FÅR NI BETALT FÖR ERA LATA IGNORANTA JÄVLAR?

DET VÄRSTA AV ALLT!! kl 20.00, efter 8 timmar hade läkaren fortfarande inte kommit och vi frågade varför och de sa att hon skulle komma NÄR SOM HELST. Vi bad om en annan läkare men de sa att läkaren som skulle komma till mormor hade sagt att hon absolut ville det själv eftersom hon var insatt i mormors fall. Så vi väntade och väntade. Kl 23.00 frågade vi var i helvete läkaren var och de sa att nej hon har gått hem nu. Hur i HELVETE kan hon vägra låta mormor få en annan läkare för att hon själv absolut ville ta detta och sen skiter hon i det och går hem?! Men snälla, HUR KAN MAN?! Är inte detta tjänstefel eller är det så det funkar på sjukhus?! Tror ni jag flippade? Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!! Till karolinskas dag och kvällspersonal:

JAG ÅNGRAR INTE EN SEKUNDE ATT JAG KALLADE ER INKOMPETENTA IDIOTER, FÖRBANNADE NOLLOR, OBILDADE FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE PACK!! Ni blev mer förbannad på mig för att jag reagerade på er förbannade nonchalans mot min mormor än att ta er i kragen och göra ert jobb. NI FÖRTJÄNAR INTE ERT JOBB när ni glömmer att det är MÄNNISKOR som ligger där och lider. Det är inte nåt jävla paket, det är människor. Det är för jävligt att man är lågprioriterad för att man är gammal. Vi blir ALLA gamla en vacker dag och det är skamligt att man ska bli behandlad på det viset efter att ha tjänat samhället och betalat skatt i så många år! Glöm inte att ni blir gamla också en vacker dag, är det så ni vill bli behandlade då? NI BORDE SKÄMMAS OCH DET SKA NI HA JÄVLIGT KLART FÖR ER ATT JAG TÄNKER ANMÄLA ER TILL HSAN!!

Jag ska citera vad min mormor sa när ni skjutsade ut henne i korridoren och hon låg där och grät i flera timmar:

”Behandlar ni mig så här för att jag är gammal? Varför hjälper ni mig inte? Vad har jag gjort för illa?”

Vad svarade ni henne? Ingenting...